Sitter återigen på tåget men den här gången på väg från Stockholm och världskonferensen för socialt arbete.
Det har minst sagt varit två intensiva dagar och jag har försökt delta på så många seminarier som jag har kunnat.
Det första jag gick på hade titeln "Right to helath and social equality".
Det inleddes av Elis Envall, Socialstyrelsen, som pratade om att Sverige inte uppfyller internationella riktlinjer om allas rätt till sjukvård när det gäller de papperslösa flyktingar som vistas i Sverige. Han berättade också om att andra organisationer får träda in för att ge denna vård, som t.ex Rosengrenska och Röda Korset.
Damon Barret fortsatte med att prata om "Drug use and the right of everyone to the highest attainable standard of health". Det handlade om att den vård som missbrukare får inte behöver vara för att de ska sluta missbruka. Det kan också handla om förebyggande vård (som till exempel sprutbytesprogram) eller annan vård för att de ska få en högre livskvalitet. Detta är något som jag känner igen mycket från mitt eget arbete.
Han lyfte ocskå upp diskussion kring hur media, och även politiker, använder sig av en viss retorik när det handlar om missbrukare. Detta gör att allmänheten inte reagerar när den här gruppen tas ifrån sin mänskliga rättighet till vård. Damon lyfte exempel som att missbrukare inte får rätt vård för HIV eller att misshandlade kvinnor som har ett missbruk nekades inträde på skyddade boenden.
Seminariet avslutades av Helen Potts, Australien. Hennes föredragstitel var ""The right to health and accountability". Det handlade mycket om vilka krav medborgare kan ställa på myndigheter när det gäller rätten till hälso- och sjukvård men även hur det ska kontrolleras att myndigheterna levererar detta.
Ett av hennes exempel var från ett samhälle i Peru. Där kontrollerades de uppbyggda sjukvårdscentrena av en grupp indiankvinnor som bodde i samhället. Kvinnorna tog själva fram vilka punkter som var viktiga för dem att sjukvården skulle leverera, allt ifrån själva behandlingarna till bemötandet, och följde sedan upp och utvärderade.
Ett annat exempel handlade om att ställa krav. En kvinna från Colombia krävde att kvinnorna skulle få rätt att göra abort och hon gjorde detta genom att hänvisa till de internationella konvetntioner om mänskliga rättigheter som landet tecknat. Till slut fick hon igenom sina krav men kvinnan har tvingats att ha med sig en livvakt ända sedan dess.
Mer om de andra seminarierna kommer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar